livet som vikarie, lite frustrerande eftersom när man väl börjar få kontakt med en klass så är det dags att sluta och det kan bli ett långt uppehåll innan man kommer tillbaka, då får man börja om på ruta ett igen.

Idag tog jag mig tiden att sitta ner med tre elever och prata om hur de upplever att skolan och klassen är och saker runt omkring detta. Tror att de tyckte det var skönt att få ventilera och diskutera, få förklara för mig som inte vet klassens historia. Självklart måste man ta vissa saker med en nypa salt men samtidigt är det intressant att höra deras historia och ställa dem frågor och få dem att fundera på om det finns något de kan ändra på o.s.v. 

Imorgon lämnar jag sexorna, hoppar ner till klass 2 istället. Då får man ställa om sig igen, nya regler, nya namn, nya arbetsmetoder m.m Brukar bli helt slut efter första dagen i ny klass, även om jag har haft dem förut så blir det som nytt igen.

Död. Överkörd. Sliten. Trött. Dålig dag.  

Mmmm, så kan jag nog beskriva denna starten på veckan.

Jobbat, eller ja försökt jobbat. Försökt att hålla i lektioner med 6:or, den bistra sanningen är dock att de är mer intresserade av att skapa kaos än att lära sig något alls. Respekt, det ordet verkar har tagits bort ur det svenska språket. Så irriterande minst sagt, frustrerande. Jag tycker om barnen, de är härliga, men någonstans på vägen gick det galet. Skrika sig blå i ett klassrum för att få tyst eller ens kunna starta en lektion, det är ingen dröm!

Är bitterfitta idag, måste försöka ändra på det tills imorgon, för deras skull och för min skull.

Är bara vikarie, vikarien är alltid i en utsatt situation i klassrummet, då ska allt testas för att få den stackars vikarien till bristningsgränsen. Eller ja, jag tycker inte det är stackars vikarie (eller jo, lite kanske), det är mest stackars dem egentligen, de som går minste om viktig lektionstid, viktig inlärning. Om de bara kunde inse det.

Den ännu mer tråkiga sanningen är att det inte bara är vikarie som blir överkörda i klassrummet längre, även ordinarie lärare.

Ja men för övrigt så har helgen varit bra, vädret har bjudit på solsken så många timmar har vi spenderat ute, i solen på framsidan, på isplanen.

Den minsta har lyckats med bedriften att slå sig extra mycket sens i torsdags. Började med att han tappade ett glas i golvet som gick i tusen bitar, sen ramlar han såklart handlös ner i det, det gick som tur var bra, han undkom med några små små sår på ena handen och det var mer mamma som nästan drabbades av hjärtinfarkt. Utöver detta så har han såklart ramlat och slagit sig ett x antal gånger per dag. I fredags drog han så hårt i hundkopplet att hela kroklisten åkte lös från väggen och han ramlar in i skoskåpet som åker ner i backen, ytterligare en ny bula i pannan. Igår tippade han han baklänges rakt ner i golvet när han satt på armstödet på soffan hemma hos mormor och morfar. Upp och skaka av sig lite så var det inte mer med det. Nu ikväll sprang han till sin säng, ramlade och slog i nosen så hårt att han började blöda näsblod. Vad ska man säga, han borde ha skyddsdräkt på sig hela tiden! Våran lilla klumpeduns!    

Tyckte det såg märkligt ut i tvättmaskinen när jag skulle gå på toa. Hmm, vattentålig ficklampa/cykellampa...

Ja det kan man fråga sig? Idag är en sån där dag när mina båda barn kör hårt med sin mor.

R"Mamma, jag vill smörgås och oboy!!!!!"" Ja min kära son, det fixar mamma det.

N"Mamma, ing!" (Välling) Ja min käre son det fixar mamma.

N"Mamma, gröt!" Ja klart du får gröt!

N"Mamma, mamma, mamma, titta film!" Japp, fixar det...

N"Mamma, gå upp!!" Javisst  får du det...

R"Mamma, hämta mitt tv-spel" Ja när du ber mig snällt gör jag det...

R"Mamma kan du komma upp med mitt tv-spel är du snäll?" Javisst, jag kommer...

R"Mamma, ställ inte in min cykel i sykelförrådet!!!" Du cyklar inte på den nu när det är snö iaf!

R"Mamma, jag är hungrig, gå och gör smörgås till mig!" När du åter igen ber mig snällt och trevligt!

R"Mamma, vill du vara snäll och göra smörgås till mig?" Naturligtvis!

R"Mamma kan du skriva in Melodifestivalen 2013 Copacabanana, jag vill lyssna på Sean Banan!" Hrmmf, ja det kan jag...

N"Mamma, bollen!" Ja jag ska gå ut och hämta bandybollen...

R"Mamma, kan du hämta laddaren till datorn? Det är slut på batteri" Nej du kan gå ner och hämta den själv, du är 6 år! "Men varför ska jag göra allt? Jag måste bära datorn, jag måste springa ner och hämta laddaren, det är orättvist!

Öööö, medans jag gjort allt detta för att ni vill det så har jag tvättat, varit ute med en dragig hund och ett barn i pulkan, lagat mat som den minsta ändå ratar såklart, den stora undrar om han bara skulle få 2 pannkakor, nej du får mer när du ätit upp och jag steker på fler pannkakor, men när han väl ätit upp så ska han såklart inte ha mer ändå, gjort ett tappert försök att städa bilen invändigt ihop med den minsta, resultatet blev ungefär som förväntat, skitigare än innan typ, hämtat snuttefilten och tutten ett x antal gånger, försökt städa allt eftersom barnen sprider ut leksaker i hela hemmet... OCH mycket mer!

Men jag är inte bitter   

För övrigt så försöker jag lära mig att ha lite struktur på vardagen, eller för övrigt också! Jag har numera 3 kalendrar som jag skriver upp i vad som ska ske och hända! Det är ett måste, jag är hopplös med att komma ihåg saker! Har missat sonens tandläkartid ett par gånger i rad (skäms) och missat läkartider, föräldramöten, bvc/mvc tider, glömt födelsedagar och annat viktigt. Som sagt är hopplös! Om jag för en gångs skull kommer ihåg att ta med blöjpaket till dagis dagen efter att de påminnt mig första gången ger jag mig en ordentlig klapp på axeln! Vanligast är att det tar fyra-fem dagar innan det kommer dit ett nytt paket blöjor. Att se till att det finns vantar, extrakläder och andra viktiga saker är inte heller min starka sida tyvärr, jag är absolut den där hopplösa föräldren som man som personal suckar och muttrar lite över... Att ge mig en lapp från förskolan eller dagis som ska fyllas i och lämnas tillbaka, HAHA good luck! 

Jag jobbar på detta varje dag, mot förbättring och med rätt hjälpmedel, just nu 3 olika kalendrar!

Inser att jag nu fått suttit och skrivit detta inlägg utan att blivit avbruten mer än 6 gånger kanske, det är fantastiskt, har det inte så tokigt ändå! =)

Älskar mina barn över allt annat, men ibland måste man få gnälla lite och jag gör det med glimten i ögat eftersom jag ändå gör allt detta och det 1000 gånger igen om det skulle behövas! =)  

Ja nu är det äntligen kvällen, har varit en lång dag hemma med uttråkade barn och en mamma som inte haft världens bästa tålamod på grund av magsmärtor. Tror jag lider av magkatarr, har gått dubbelvikt nästan idag. Men har kommit en bit på väg i barnens rum iaf och det gick hyfsat smärtfritt. Lyckades komma iväg för att ta blodproverna hos den i särklass otrevligaste sköterskan jag mött, något jag borde gjort för längesedan egentligen. Nu är det gjort iaf! Undrar bara hur man kan få ha ett sådant jobb om man inte kan vara trevlig, det finns ju de som säkert behöver ha lite stöd och förståelse pga nålrädsla ect.

Försöker samla ihop energi för att få något vettigt gjort idag. Insåg nu på morgonen att det bara är fyra veckor kvar tills flyttlasset går mot huset! Äntligen!   

Ska försöka gå igenom barnens rum idag och se vad som ev kan kastas, packas ner och sparas. Får se hur det går när de båda ska vara med och bestämma =)

De har för övrigt härjat med mig sedan de slog upp ögonen, känner mig utmattad redan =) Bebis i magen verkar vilja få utlopp för sin energi också med tanke på att det inte är en lugn stund där inne!

Gårdagens fina härliga väder gjorde susen för humöret känner jag, inser ju att våren nog ändå är på väg denna gången också. Det är märkligt att det varje år känns som att vintern aldrig kommer att ta slut! Har bestämt mig för att i år försöka njuta ute av varje härliga dag då solen kikar fram, inte vänta på att det ska vara strålande sol och 25-30 grader varmt, de dagarna verkar ju tyvärr vara väldigt sällsynta med tanke på de senaste åren!  

Hade önskat mig en liten sovmorgon men ack vad det var en önskedröm, klockan tio i sju ljuder det inifrån minstingens rum "Mamma!!!" Ju längre tiden går desto argare skriker han efter mig, det är inte annat än att man med lite småstressat hjärta gör en ansats att ta sig upp ur sängen. Snubblar på sig lite kläder i rena farten på väg in till hans rum. Sen kryper man såklart på alla fyra i det dunkla rummet för att leta efter nappen som med största sannolikhet hamnat långt in under sängen. Gör ett tappert försök att få honom att somna om genom att lägga sig i så där lagomt skönt fosterställning i den lilla juniorsängen. Slumrar till och blir brutalt väckt, hoppas på att jag sovit en längre sttund men inser att det bara gått tio minuter, tio över sju är det bara att krångla sig upp ur sängen. 

Mina barn var för inte så länge sedan äldigt morgontrötta, hade lyxen att få sova till åtta halv nio på morgonen, det förändrades väldigt snabbt efter att jag började jobba igen. Ungefär på en dag faktiskt. Faktum att det var mörkt lite längre på morgonen då gjorde säkert sitt också, men hur som haver så är det skönt att det börjar bli ljust ute tidigt, det tar ju inte så lång tid att piggna till när man väl vaknat och gått upp! Och att det inte är mörkt när man kommer hem på em är väl helt underbart! Idag strålar solen ute och det är ca 2 plus, lite mer i solen dock för den värmer på jättefint! Älskar ljudet av dripp dropp när snön smälter bort och tar fram barmarken så sakta med säkert! Våren är sååå efterlängtad just nu!

Jag har nu ett tag gått i tankarna kring att lägga ner facebook.  

Jag vet inte om jag kanske är gammeldags i mitt tänkade men jag tycker att det mesta gått över styr vad det gäller detta kommunikationsverktyg, förresten är det ju inte så att det är ett verktyg längre, det har blivit ett centrum för mobbning, kriminalitet och spridning av saker som vi egentligen inte vet så mycket om vart och i vilka händer det faktiskt hamnar. Otäckt minst sagt vill jag påstå. Att det sen är tidskrävande är en annan femma men hur man än vrider och vänder på det så tar det tid att hålla sig uppdaterad. Ett plus är väl att man också slipper att bli irriterad av saker som är så onödiga, kan vara allt från matbilder till diskussioner som ballat ur och där människor blir kränkta och förnedrade.

Jag säger inte att fejjan bara är negativt men upplever det mer negativt än positivt just nu och därför får det nog bli så. 

Att jag istället väljer att börja blogga igen är för att jag just nu och sedan ett tag tillbaka känner en stor kreaktivitet för just detta, tycker om att formulera mig med ord, hellre det än att prata då jag mycket ofta inte hittar ord eller väldigt sällan hittar rätt ord medan när jag skriver har en chans att formulera mig något mindre klumpigt. 

Sedan jag började hoppa in som vikarie igen i skolan så har tankar kring moral och etik upptagit en större del av min tid, kanske för att man sett och hört det man gjort bland barnen i skolan. I början tänkte jag att jag inte skulle försöka lägga så stor vikt vid detta, att jag bara ska hoppa in enskilda dagar här och där och att jag då inte kommer att hinna skapa någon relation till barnen att det knappast gör det värt att försöka sätta några större avancerade gränser och regler i klassrummet. MEN allt kan man inte acceptera, och när man faktiskt får höra och se det man får i skolan så går det helt enkelt inte att undvika att bli fantastiskt upprörd och engagerad. Ord som bögjävel och fitta för att kanske dra de grövsta exempel figurerar i barnens språk LÅNGT ner i åldrarna. Det svärs åt varandra och bristen på respekt är så påtaglig att det är skrämmande! Vart, exakt vart är samhället på väg om vi låter våra barn växa upp och lära sig att det är okej att bara tänka på sig själv och vara respektlös mot sina medmänniskor? 

Jag tänker fortsätta skriva om detta en annan dag...